Tre veckor i storstadsmiljö har gett mig en längtan att slippa myllret ett tag och komma ut i naturen. Strax utanför staden finns en nationalpark och dit styrde jag kosan idag. Nationalparken ligger uppe i bergen som omger Chiang Mai och enklaste (och billigaste) sättet att ta sig dit upp är att ta en songthaew (ordagrant "tvåbänkar") vilket är typ en paketbil med två bänkar längs sidorna i bakre delen av bilen. Så efter att först tagit mig till Chiang Mai Univerisity (varifrån dessa skjutsar åker iväg) så hoppade jag in i första bästa bil som åkte iväg. Min plan var att ta mig någonstans (vart som helst) i nationalparken och sedan ta mig en naturnära vandring från detta någonstans. I nationalparken finns det diverse turistattraktioner (bl.a. ett speciellt tempel, ett kungligt palats, möjlighet att besöka en bergsby...) och det är till dessa ställen som de flesta färdas. I och med att tre andra som åkte med samma bil som jag skulle till Bhubing Palace och jag inte hade någon större skillnad vart jag for, så var det till detta ställe som vår chaufför tog oss.
Väl framme konstaterade jag att detta ställe var så turistigt som något kan vara. Eftersom jag inte såg någon vettig startpunkt på min planerade vandring, så bestämde jag mig för att kolla in området där kungafamiljens vinterresidens ligger när jag nu en gång var där. Hela visiten fick en mycket skrattretande start. Inträdesavgift hade jag räknat med, och att man som utlänning (turist) är tvungen att betala en högre avgift än lokalbefolkningen har jag varit med om tidigare så det var ingen större överraskning. Men att sedan vid ingången till området bli meddelad om att mina byxor var för korta (jag hade kapribyxor som går ca 10 cm under knäna) och att jag av denna orsak måste hyra ett par byxor på plats och ställe var ju intressant. Detta är tydligen en stor business, för det fanns ett skilt stånd just innanför ingången dit mer eller mindre alla turister visades. Okej, om man befinner sig på kunglig mark så kanske man kan till viss del förstå den strikta linjen. Men det skrattretande var att denna klädkod helt uppenbart endast gällde just turister. Väl inne på själva området såg jag väldigt många thailändare som hade kortare byxor och kjolar än vad jag hade, vissa t.o.m. kortkort. Så medan thailändaren gick klädda som de ville så promenerade jag omkring i dessa extremt obekväma byxor.
Området i sig var ärligt talat inte så mycket att hurra för; det var förbjudet att promenera på vissa ställen och något som ens liknade ett palats såg jag inte... Däremot har man satsat på att göra området vackert med diverse blomodlingar. Tyvärr verkade det inte riktigt vara högblomningssäsong, men några fina bilder lyckade jag ändå knäppa.
Blomarrangemang inuti en konstruktion som kunde gå under beteckningen "växthus utan kortsidor".
Närbilder på blomster från olika delar av palatsområdet.
En av gångarna som tog en till...
... vattenreservoaren med springbrunnar (som inte var på).
Denna eucalyptus-stuga är byggd enligt instruktioner från landets drottning som vid tidpunkten önskade studera användningen av eucalyptus vid husbygge. Konstruktionen var klar i januari 1992.
På ett ställe stötte jag på enorma bambuträd. Dessa träd var inte tysta kan jag säga, så att ta en selfie vid dessa kändes smått riskabelt ;)
Efter att gått runt palatsområdet, tog jag mig en granskning av området utanför och befann mig plötsligt på ett mycket tyst ställe. Jag tror att det var något typ av forskningsställe; många småhus och inga människor ;)
Jag hade gett mig på att hitta ett ställe med utkikspunkt i och med att jag läst att sådana platser finns lite överallt i nationalparken. Så varför skulle det inte kunna finnas i närheten av en turistattraktion?
Det började se lovande ut efter att jag gått åt följande "konstiga" håll (med tanke på var resten av människorna röde sig).
Jajja! Inte så tokigt va?
Vid utkikspunkten tog jag mellanmålspaus och bara stod och beundrade utsikten ett bra tag.
Jej, jag hittade det jag var ute efter! :)
Det blev ingen direkt vandring denna gång, måste tydligen ta reda på lite mera än att jag vill till nationalparken för att hitta till en vettig utgångspunkt. Men en mycket fin miljö hittade jag i alla fall strax utanför staden. Skönt att vara omgiven av grönska ett tag. Och att det var svalare där uppe i bergen än nere i staden gjorde inte saken sämre :) Lyckad dag!
Mitt hem denna höst; Chiang Mai.
Några tio meter bambu tack. Ryms väl med i bagaget när du kommer hem? Jag säger bara SHAKUHACHI!! B.t.w. bambu ät ett gräs inte ett träd ; ) Fantastisk panorama bild. Ha d gott! Don C
SvaraRaderaHaha, jag tänkte faktiskt på dig och dina flöjtar när jag såg "gräset" (tack för upplysningen om dess rätta karaktär :P )
RaderaVad vackert :D Skam den som ger sej,det lönade sej verkligen att vandra åt "andra" håll. Det är ju andlöst vackert. Tack för balsam för själen-foton.
SvaraRaderaKram-mamma
wow... vilka coola bilder och "snygga" byxor du måste ha på dej :p :b
SvaraRaderaha det bra älskar dej :) <3
din yngsta syster Tinja:D
Hallo Bienchen! Fantastiskt var överallt du "summar" omkring! Och vad modig du är, som inte ens är rädd för "båljetingar"! Finns det egentligen inga andra "summande" honungsbin, som kunde göra små utflykter i det gröna med dig? undrar din Omi. - Då jag ibland inte kan sova på nätterna, så stiger jag upp (tyst, tyst!) och tittar på datorn och gläder mig över dina upplevelser och de väldigt fina foton. - Här hemma blev klädkammaren äntligen färdig. Dina föräldrar "trollade" även fram skåp ditin, så nog är jag jätteglad!! - Du är i mina tankar och böner, kära Bienchen.
SvaraRadera