Den senaste veckan har det varit en massa "sista-gången"-händelser. Idag var det dags att ta farväl av Pyidaungsu Institute; min arbetsplats de senaste tre månaderna.
Under min tid på PI har jag varit en av alla "researchers" som finns på institutet. Den första månaden ägnade jag åt att läsa en massor och försöka få en uppfattning om situationen och fredsprocessen i Myanmar. De två andra månaderna har jag suttit och gjort efterforskningar kring hur etniska minoriteter kan tas i beaktande i beslutsfattande och hur man kan garantera dessa folkgruppers möjlighet att ha representation i ett lands styrande organ och effektivt kunna göra sin röst hörd i politiska sammanhang. I min forskning har jag även undersökt federalism som styrelsesätt och analyserat dess möjligheter att fungera som ett verktyg för att kunna garantera de etniska minoriteternas möjlighet att ta del i beslutsfattandet både på en nationell och en regional/lokal nivå. Arbetsprocessen har varit intressant, frustrerande, utmanande och väldigt lärorik. Detta är faktiskt första gången som jag på riktigt jobbar på engelska och skriver en längre akademisk text på detta språk. Detta har inte varit det lättaste alla gånger, men jag är faktiskt förvånad över hur smidigt det i slutändan har gått. Väldigt bra övning!
Min forskning fick jag klar i slutet av förra veckan och idag var det dags för mig att presentera två månaders arbete. Folket på PI har (av någon orsak) sett fram emot min presentation redan en längre tid, så idag satt mer eller mindre alla och väntade på att jag skulle börja redan 10 minuter före utsatt tid. Ingen press alls ;) Presentationen gick riktigt bra; jag kände mig väl förberedd och var faktiskt inte alls så nervös som jag trodde att jag skulle vara. Mitt föreläsande runt om i Österbotten de senaste åren har helt uppenbart givit en viss erfarenhet som jag kan plocka fram oberoende av om vad och på vilket språk jag skall tala.
När det gäller mig så är viftande händer ett gott tecken och innebär att det är full fart på presentationen ;)
Efter presentationen satt vi och diskuterade diverse frågor kring etniska minoriteter. Bl.a. reflekterade vi över den "dubbelidentitet" som personer som hör till en minoritet kan uppleva sig ha. Intressant för mig som finlandssvensk att få bekräftat att "dubbelidentitet" är något världsomspännande och något som alla minoriteter (i alla fall minoriteter i Myanmar) kan relatera till.
Efter slutförd presentation och diskussion blev jag officiellt avtackad med en present och ett kort där alla skrivit en personlig hälsning till mig. Väldigt fint sätt att bli avtacka på! På bilder Uncle Khuensai, VD på PI.
Dagen fortsatte sedan på vanligt sätt med lunch....
... och december månads Staff Meeting.
I slutet av arbetsdagen städade jag undan allt det material som jag samlat på mig under dessa månader. Dagen avslutades med en avskedsfest för mig som bl.a. PK fixat.
Här i köket i full färd med förberedelserna.
Förutom att städa undan mina grejer såg jag till att under dagen knäppa lite bilder här och där på kontoret och vissa bilder fastnade jag även själv på. Här tillsammans med mina tjejkompisar. Majoriteten av PI:s personal är män, men det finns även några kvinnor. Dessa tre, PK, Pakao och Theh Mar, är de tre jag haft mest att göra med (både på arbetet och på fritiden) under min tid i Chiang Mai.
Den största delen av PI-personalen fick jag möjlighet att säga hejdå till under dagens lopp. Imorgon åker några av oss på en gemensam dagstur till en Kachin by för att se hur kungens födelsedag firas på ett traditionellt sätt.
En dag kvar i Chiang Mai.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar