onsdag 24 september 2014

Arbetsdag

Då var jag halvägs in i första riktiga arbetsveckan. Nu i början av praktikperioden använder jag arbetsdagen åt att sitta och läsa, göra anteckningar och försöka förstå fredsprocessen. Det är otroligt mycket att hålla reda på och tar tid att förstå, men jag är på god väg att få en helhetsinblick i det hela. Efter att ha fått någon sorts överblick på processen som helhet, kommer jag att sätta mig in lite mera i vissa detaljer för att på så sätt kunna komma underfund med vilket område jag skulle vara intresserad av att arbeta lite mera djupgående med under dessa månader.

Denna syn möter mig varje morgon. Jag sitter på övre våningen i ett av arbetsrummen.

Mitt arbetsbord.

Lite nu som då åker ordnas seminarier om olika aktuella ämnen som berör PIs arbete på ett eller annat sätt. Ibland ordnas seminarier på kontoret och ibland på något annat ställe i Chiang Mai. Idag var vi fyra stycken som åkte till Chiang Mai University för att delta i detta seminarie:


För mig som inte har någon vidare stor kunskap om sydöstra Asien, var det intressant att få höra olika aspekter på etnicitet i denna del av världen. Att föreläsarna kanske inte riktigt höll sig till de ämnen och rubriker som annonserats om är en annan sak...

Seminariet hölls på Faculty of Social Science på Chiang Mai University. Universitetets campusområde var enormt! Trots storleken på området så var det en skön stämning, mycket säkert tack vare att man sett till så att området är väldigt grönt.


Ingången till den flygel var seminariet hölls.

Eftersom universitetet ligger en bit från PI, så tog vi oss dit med mopo/motorcykel. Och jo, hjälm användes både av mig och min kollega :) Mopo (i "vespaformat") är antagligen det mest behändiga fordonet att ta sig fram med här. Man kommer snabbt och smidigt fram genom att kryssa mellan bilarna. Men man skall nog vara på alerten i trafiken som i Vasa-mått är rätt livlig.

Efter seminariet bad jag min kollega släppa av mig vid ett stort köpcenter som låg på den sidan av staden. Det lär vara ett av de nyare köpcentrumen och där fanns typ allt. 

Maya.

Äckligt lyxig ställe, konstaterade jag. Man skall nog vara på ett visst humör för att hänga där en eftermiddag. Men många matställen finns det där och  i och med att det egentligen inte finns några restauranger i närheten av var jag bor, var middagsmöjligheten orsaken till varför jag valde att hoppa av skjutsen just på det stället. Efter maten tog jag mig en liten promenad i omgivningen före jag hoppade på första bästa tuktuk som tog mig hemåt.

Omgivningen i direkt anslutning till köpcentret. Längre fram fanns många caféer, barer och småaffärer. Ännu en ny del av staden som kan vara bra att ha koll på att existerar :)


4 kommentarer:

  1. Hjälm - kommentaren var säkert för mej :D Bra :)
    Här hemma är det annars massor som skickar hälsningar till dej :D allt från"gamla arbetskompisar i Smedsby" till släktingar och vänner. Alla följer med spänning med och vill veta om dina strapatser. Ta hand om dej // kram mamma

    SvaraRadera
  2. Hjalm-kommentaren var nog lugnande for mig med, Titti (och Sabina). Tanker du pa att skaffa dig en egen vespa dar? Sabina, jag forstar att politiska / etniska situationen dar ar komplicerad, men kan du ge en liten glimt i vad problemet bestar av? Jag har inte hort om nagra etniska oroligheter i Myanmar, bara om en strikt regi. ~Hannele

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer att skriva om fredsprocessen och dess stötestenar när jag själv fått lite mera ingående kunskap om det. Men i korthet: Landets befolkning består av många olika etniska minoriteter som alla har en egen militär (vissa starkare än andra). Dessa olika grupperingar har legat i inbördeskrig med landets styrande makt (som länge var militärjuntta, idag en kombination av militär-civil regering) samt till viss del med varandra en mycket lång tid nu. Landet har haft inbördeskrig ända sedan andra världskriget. I nuläget håller landet sakta men säkert på att utvecklas mot en demokrati men processen dit är svår och lång. Det att landet består av så många olika etniska minoriteter som alla så klart arbetar för sina egna intressen och rättigheter, gör att den redan svåra fredsprocessen blir ännu svårare. I nuläget håller man på att förhandla om ett nationellt vapenstillestånd. Denna process har hunnit rätt långt (trots att den för tillfället verkar stå och trampa på stället) så man räknar med att vapenstilleståndsavtalet kan undertecknas före årets slut. Efter detta börjar förhandlingarna för hur landet skall styras i framtiden (national dialogue).

      Radera
    2. Tack, Sabina. Had ingen aning om utstrackningen av konflikten dar. Ska bli spannande att hora hur det gar ~Hannele

      Radera